This is My Fairytale

Såå, det är alltså jag som är Renée och nu bestämde jag mig för att skaffa en blogg som jag antagligen inte kommer vara så engagerad i som jag hoppas, men vi får väl se.
  Ligger hemma i lägenheten i vetskapen om att jag borde städa min underbara lägenhet till ikväll när Ezzy kommer och besöker oss. Det ligger typ överallt, smörpapper, mönster och synålar överallt efter gårdagens insats att sy klart medeltidsklänningen (bilder kommer när bilder blivit tagna, vilket blir så fort som möjligt). Dock blir det nog att ta tag i det så fort som möjligt, men först vill jag försöka få igång denna blogg ^^.
  Det senaste och roligaste som händer i mitt liv är att jag och pojken planerat på att skaffa katt <3. Archimedes blir namnet. Vi känner dock inte att vi vill att katten ska vara ensam (det är en Cornish Rex och denna ras är väldigt aktiv och socialsjuk), så vi kommer försöka hitta en katt till som ska heta Merlin. Temat på namnen blir ju som vissa kanske förstår, Svärdet i Stenen. Katten vi valde, el som egentligen valde oss kan man ju säga, var minstingen i en kull på fem pojkar. Nu kanske vissa undrar vad jag menade med "han valde oss", el det kanske ni inte gör, men jag förklarar det iaf. Folk som har katter kanske är medvetna om detta "fenomen".
  När vi kom till uppfödaren berättade hon att egentligen är det inte ägaren som väljer kattungen om dynamiken ska vara kickass, utan kattungen som väljer sin ägare och detta var praktiskt taget vad som hände. Två ungar kom fram till oss ganska snabbt och nosade, varav minstingen började slicka som besatt på fingrarna på mig, han var dock för rädd för att man skulle plocka upp honom.
  Efter en stund blev alla ungarna väldigt busiga, utom minstingen som sprang in under soffan med sin mamma, så vid det tillfället tänkte vi att det kanske inte var rätt kattunge iaf, och lutade oss lite mer åt den andra som kommit fram till oss, men han var mest fäst vid min lillasyster, och jag kände att det är bättre att katten är fäst vid mig och pojkvännen, eftersom det är hos oss den ska komma. Dock när kattungarna lekt av sig kom mamman och minstingen fram från soffan, mamman nosade på mig, vilket ägaren blev extremt chockad över, för hon berättade att det tog 2 månader för den katten att vilja komma i närheten av henne. minstingen hoppade upp i soffan och spatserade raka vägen upp i min famn, lade sig till rätta vid min arm och somnade och då var jag körd. Den lilla filuren hade verkligen valt oss, punkt slut. då fanns inga valmöjligheter längre :P Ibland käner man bara magin.
  Archimedes kommer nog helgen vecka 33 el vecka 34 och vi har köpt allt nödvändigt för krabaten som kommer om max 2 veckor så det kommer bli jättemysigt. Saknar att ha en katt bredvid mig när jag sover, som jag hade ofta när jag bodde hemma hos Tim.
  Vecka 32 är medeltidsveckan också, vilket jag ser väldigt mycket fram emot. Jag och Timmeling kommer fira ett år under den veckan också så det är jättebra årsresa anser jag.
  Well, well, det regnar idag. Det är en ganska mysig omväxling, när man sitter inne :P Skulle gärna inte vara ute nu *angel*.
  Nåja, jag tror detta var det viktigaste jag hade att säga för tillfället. Så hoppas folk har en fortsatt mysig dag och jag älskar min lillasyster så att folk vet det, spec hon. Säger det på tok för lite <3